Tillgänglighetsdirektivet – gäller det ditt företags hemsida?

För de flesta små tjänsteföretag med en vanlig hemsida utan webbshop gäller tillgänglighetslagen inte. En frisör i Katrineholm hör att hemsidor måste bli tillgängliga. En städfirma i Flen undrar om bokningen ska byggas om. De kan oftast låta sidan vara.

Lagen har gällt sedan 28 juni 2025 och träffar vissa digitala tjänster till privatpersoner, främst e-handel. De minsta företagen är dessutom undantagna från kraven på tjänster. Här går vi igenom vad lagen och tillsynsmyndigheten skriver — och hur ni snabbt ser vad som gäller er webbplats.

Tumregel för företagare: Öppna er hemsida på mobilen. Finns en varukorg, ett direktköp eller en betalning för en privatperson? Om svaret är nej träffar Tillgänglighetsdirektivet inte er vanliga hemsida.

Säljer ni via webbshop?

Kraven gäller när ni säljer till privatpersoner i en e-handelstjänst. Det är en butik på webben där kunden själv ingår avtal. Tillgänglighetsdirektivet är EU:s direktiv, och i Sverige genomförs det i lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. De flesta säger bara tillgänglighetslagen.

Tjänsten sker på distans, via en webbplats eller i mobilen, och kunden ber själv om den.

En sida med öppettider, telefon och text om vad ni gör är inte en sådan tjänst. Kunden kan läsa och ringa, utan att ingå ett avtal på sidan. En firma som visar jobb och ett telefonnummer har en vanlig sida. Ett företag som säljer presentkort i en varukorg har en e-handelsdel. En klinik som tar betalt i receptionen, och bara visar tider på webben, har ingen butik där.

PTS, Post- och telestyrelsen, bedömer att bara de delar som hör till e-handeln omfattas. Startsidan och en vanlig om-sida faller utanför, om de inte ingår i köpet. Ni bedömer själva vilka delar som hör dit. PTS ger inget förhandsbesked om ett enskilt företag, och bedömningen kan prövas om de granskar er.

Säljer ni bara till andra företag träffar kraven inte den affären. Lagen pekar ut tjänster till konsumenter, alltså privatpersoner.

Gäller bokningssidan också?

Lagen namnger inte bokningssidor för salong, bygg eller städ. Det som räknas är om kunden på webben ingår ett avtal.

Ber kunden bara om en tid, och ni ringer tillbaka, är sidan inte beskriven som e-handel. Samma sak om hen skickar ett formulär och väntar på svar. Det är ett meddelande till er, och ni svarar sedan.

Ingår avtalet direkt i bokningen får ni bedöma om den delen hör till e-handeln. De sidor vi läst hos PTS pekar inte ut bokningskalendrar. En betalning gör inte bokningen till e-handel av sig själv. I PTS föreskrifter om vissa tjänsters tillgänglighet ska identifiering, säkerhet och betalning gå att använda när de ingår i en e-handelstjänst.

Är ni ett mikroföretag gäller kraven på tjänster inte. Det gäller även om bokningen senare skulle räknas som e-handel.

Mikroföretag slipper tjänstekraven

Kraven på tjänster gäller inte ett mikroföretag. Antalet anställda styr tillsammans med omsättningen eller balansomslutningen, värdet i bokslutet. Ni räknas dit om ni har färre än tio anställda, och om årsomsättningen eller balansomslutningen är högst två miljoner euro. Det räcker att ett av beloppen ligger på högst den gränsen.

Räkna alla som jobbar i företaget, även om de inte möter kund. Är ni ensamma, eller en handfull, ligger ni under gränsen för anställda.

Ta fram senaste bokslutet, eller fråga den som sköter bokföringen. Gissa inte utifrån hur många som syns i schemat. Jämför i stället anställda och summorna med lagens mått. Ligger ni under måtten kan ni stanna där, även om ni har en webbshop.

Undantaget gäller tjänster, inte vissa fysiska produkter (som betalterminaler eller biljettautomater) som lagen räknar upp. En vanlig hemsida är inte en sådan produkt.

Bilden nedan visar frågorna i den ordning ni tar dem:

Testa köpet om ni omfattas

Om ni både har webbshop och är större än ett mikroföretag, börja med köpflödet. Läs vad PTS skriver om e-handel, och be den som sköter sidan testa köpet på mobilen.

Skriv upp vad kunden klickar på från varukorg till kvitto. Be någon annan gå samma väg på en telefon, utan att ni pekar. Testa också med tangentbord, utan mus, så att köpet inte bara fungerar med en pekare. Fastnar hen är det den vägen ni tar först. Vill ni testa själva steg för steg kan ni använda vår praktiska WCAG-checklista för webbplatser.

Vad tittar man på i ett köpflöde? Produktval, storleks-/variantväljare, varukorg, formulärfält för leveransadress, felmeddelanden om ett fält glöms bort samt att BankID och betalning går att genomföra med skärmläsare och tangentbord.

PTS kan kräva rättelse

Om ni omfattas och något brister uppmanar PTS er att rätta till det. Ni får en tid, och ska sedan redovisa vad ni gjort.

PTS beskriver tillsynen som en granskning av e-handel, banktjänster och elektronisk kommunikation till konsumenter. De kan välja tjänsten i sin plan, eller gå vidare efter ett klagomål. Först ber de om uppgifter, och sedan granskar de tjänsten och informationen om den. Ni får säga vad ni tycker innan de går vidare.

Rättar ni inte kan de besluta om ett föreläggande, alltså ett krav på åtgärd. Kravet kan kopplas till vite, ett belopp om ni låter bli, eller en sanktionsavgift.

Lättläst text och ren kod lönar sig ändå

Kunden ska kunna läsa sidan även när lagen inte gäller. Många öppnar den på mobilen, i solen eller mellan jobben. Texten och knapparna ska gå att använda då också.

• Tydlig kontrast: Mörk text på ljus botten slår grå text ovanpå en bild.
• Korta stycken och rätt rubriker: Håll styckena korta, med en tanke i taget. Rubrikerna ska säga vad avsnittet handlar om.
• Alt-texter på bilder: Varje informationsbärande bild behöver en kort mening om vad man ser.
• Enkla formulär: Formuläret ska gå att fylla i med tummen. Det går vi igenom i guiden om kontaktformulär på företagshemsidan, och en cookiebanner ska aldrig täcka telefonnummer eller skicka-knapp på mobilen.

Offentliga webbplatser, kommuner och kommunala bolag följer i stället DOS-lagen, där tillsynen ligger hos DIGG. Vill ni se hela bilden av lagkraven i Sverige kan ni börja i Tillgänglighetsguiden – starta här, eller läsa hur vi hjälper organisationer och företag med praktisk tillgänglighetsanpassning av webbplats och dokument.

Källor

• Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (Riksdagen).
• Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet & Frågor och svar om tillgänglighetslagen (PTS).
• PTSFS 2024:6, föreskrifter om vissa tjänsters tillgänglighet (PTS).
• PTS tillsyn av lagkraven (PTS).
• Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service (Riksdagen) och DOS-lagen (DIGG).