Tillgänglighetsredogörelse: Mall, obligatoriska krav och vanliga fällor
Skriven av
Sörmlands Webbyrå
Publicerad
1 november 2026
Lästid
7 min
Tillgänglighetsredogörelsen i korthet
Källa: DOS-lagen (13 §) & DIGG:s föreskrifter (MDFFS 2019:2)MDFFS 2019:2
Styrande föreskrift från DIGG
Redogörelsen måste innehålla specifika rubriker, fastställda bedömningsgrader och länk till DIGG.
3 nivåer
Helt, delvis eller inte förenlig
De allra flesta webbplatser med kända restpunkter eller äldre PDF:er ska ange 'delvis förenlig'.
Meddelandefunktion
Lagkrav på terugkoppling
Besökaren måste enkelt kunna rapportera brister och begära ut undantagen information i tillgängligt format.
Löpande översyn
Ska hållas aktuell
Redogörelsen ska uppdateras vid större ändringar på sajten och ses över minst en gång per år.
När DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) inleder en granskning av en kommun eller ett kommunalt bolag börjar de alltid på samma ställe: tillgänglighetsredogörelsen.
En vanlig missuppfattning är att man blir fälld direkt om man erkänner att det finns brister på webbplatsen. I själva verket är det tvärtom. Syftet med redogörelsen är att ärligt redovisa hur sajten ligger till, vilka brister som finns kvar, när de ska åtgärdas och hur en besökare kan kontakta er om något inte fungerar.
Här får ni hela strukturen, de obligatoriska kraven enligt MDFFS 2019:2 och en tydlig bild av hur en godkänd meddelandefunktion ska se ut.
1. De 7 obligatoriska delarna i en tillgänglighetsredogörelse
Enligt DIGG:s föreskrifter får en offentlig aktör (eller ett kommunalt bolag som omfattas av DOS-lagen) inte utforma redogörelsen fritt. Följande sju byggstenar måste finnas med på sidan:
| Del i redogörelsen | Vad som måste stå med | Vanlig fälla vid tillsyn |
|---|---|---|
| 1. Ansvarig aktör & omfattning | Vilken organisation som står bakom webbplatsen och exakt vilken domän (och ev. e-tjänster) redogörelsen gäller. | Man glömmer nämna externa bokningssystem, kundportaler eller underdomäner. |
| 2. Hur tillgänglig är webbplatsen? | En kort sammanfattning i toppen om huruvida det finns kända brister. | Texten är skriven på teknisk engelska i stället för begriplig svenska. |
| 3. Meddelandefunktion (Kontaktväg) | Ett tillgängligt formulär, e-post och telefonnummer där besökaren kan anmäla brister eller begära ut undantagna dokument. | Formuläret saknas, eller så är själva anmälningsformuläret otillgängligt med tangentbord. |
| 4. Hänvisning till DIGG (Tillsyn) | En tydlig länk till DIGG:s anmälningsfunktion om besökaren inte är nöjd med hur ni hanterar synpunkterna. | Länken till DIGG saknas eller pekar på en gammal, bruten webbadress. |
| 5. Teknisk information om efterlevnad | Exakt en av de tre fasta fraserna: helt förenlig, delvis förenlig eller inte förenlig med lagen. | Man hittar på egna uttryck som ”i stort sett tillgänglig” i stället för lagens termer. |
| 6. Innehåll som inte är tillgängligt | Konkret punktlista över kända brister (t.ex. äldre PDF-filer, kontrastbrister eller kartor) och tidsplan för åtgärd. | Man skriver ”Vi har inga kända brister” trots att sajten har 30 uppenbara fel i ett enkelt snabbtest. |
| 7. Hur vi testat webbplatsen & datum | Metod (självskattning eller extern granskning), datum för senaste bedömning och datum för senaste uppdatering. | Datumet på sidan är tre år gammalt och visar att ingen har sett över sajten. |
2. Kopieringsklar struktur & visuellt exempel på redogörelsesida
Så här bygger vi upp en tydlig, lättläst tillgänglighetsredogörelse med integrerat anmälningsformulär direkt på webbplatsen:
Komponentskiss · /tillganglighet/
Så strukturerar vi redogörelsen och meddelandefunktionen
Vänster spalt · Redogörelse & status
<div class="bg-[#F0F9FF] p-5 border border-[#BAE6FD]">
<p class="text-xs font-extrabold uppercase tracking-wider text-[#00677D] mb-2">Höger spalt · Tillgänglig meddelandefunktion</p>
<div class="space-y-3 text-xs sm:text-sm text-slate-800">
<div class="bg-white p-3 border border-slate-200">
<strong>Rapportera brist eller begär ut dokument:</strong> Semantiskt formulär där besökaren anger vilken sida/PDF det gäller och hur hen vill bli kontaktad.
</div>
<div class="bg-white p-3 border border-slate-200">
<strong>Inbyggd bekräftelse (<code>role="status"</code>):</strong> När besökaren skickar formuläret visas ett tydligt ärendenummer och bekräftelse som läses upp direkt av skärmläsare.
</div>
<div class="bg-white p-3 border border-slate-200">
<strong>Alternativa kontaktvägar:</strong> Klickbart telefonnummer och e-postadress för den som hellre ringer än fyller i formulär.
</div>
</div>
</div>
3. Varning för fällan ”Oskäligt betungande anpassning” (12 § DOS-lagen)
I 12 § DOS-lagen finns en undantagsregel om oskäligt betungande anpassning. Många som upptäcker att deras PDF-arkiv eller äldre sidmallar brister frestas att skriva en rad i tillgänglighetsredogörelsen om att det vore ”oskäligt betungande” att åtgärda felen.
Var mycket försiktiga med det. DIGG granskar varje sådant åberopande hårt, och i nästan samtliga tillsynsbeslut underkänns invändningen. Enligt lagen och förarbetena får ni aldrig räkna följande som skäl för undantag:
- Att organisationen saknar tid, personal eller kunskap internt.
- Att man inte tänkte på tillgänglighet när webbplatsen eller systemet upphandlades.
- Att man har prioriterat andra IT-projekt i budgeten.
Undantaget är bara tänkt för extrema undantagsfall — exempelvis en gigantisk samling historiska specialdokument som nästan aldrig efterfrågas och där kostnaden för anpassning inte står i någon rimlig proportion till nyttan för personer med funktionsnedsättning. Även då måste ni i redogörelsen motivera bedömningen utförligt och erbjuda en väg för enskilda att begära ut innehållet vid behov.
Bättre väg i praktiken: Istället för att försöka hävda oskäligt betungande anpassning — beskriv bristen ärligt under rubriken Innehåll som inte är tillgängligt och ange en konkret tidsplan (exempelvis: ”Vi arbetar under hösten 2026 med att lyfta ut våra styrande PDF-dokument till sökbara webbsidor. Arbetet beräknas vara klart senast 2026-12-15.”). Och se sedan till att faktiskt genomföra arbetet.
4. Så hjälper vi er att få både redogörelsen och koden på plats
En tillgänglighetsredogörelse ska inte vara ett dåligt samvete längst ner i sidfoten. När vi hjälper en kommun, ett kommunalt bolag eller en organisation med tillgänglighetsanpassning gör vi tre saker i ett svep:
- Teknisk och manuell granskning: Vi går igenom er sajt med tangentbord, skärmläsare och kodanalys (se vår praktiska WCAG-checklista).
- Åtgärd av de verkliga felen: Vi rättar koden i sidmallarna och gör om era viktigaste PDF-dokument till sökbara webbsidor så att listan över brister blir så kort som möjligt.
- Färdig redogörelsesida & meddelandefunktion: Vi bygger och publicerar en komplett
/tillganglighet/-sida enligt DIGG:s föreskrifter (MDFFS 2019:2) med ett tillgängligt anmälningsformulär.
Vill ni att vi tittar på er nuvarande tillgänglighetsredogörelse — eller saknar ni en helt? Hör av er till oss så hjälper vi er att få den på plats.
Källor
Vanliga frågor
Får vi skriva att webbplatsen är 'helt förenlig' om vi bara har några få PDF-filer som inte är taggade?
Kan vi hänvisa till 'oskäligt betungande anpassning' för att slippa bygga om vår gamla webbplats?
Var på webbplatsen ska länken till tillgänglighetsredogörelsen ligga?
Måste privata företag också ha en tillgänglighetsredogörelse?
Relaterat för er
Nästa steg
Om ni vill omsätta tipsen i praktiken kan ni börja här: