Tillgänglighetsredogörelse: Mall, obligatoriska krav och vanliga fällor

Skriven av

Sörmlands Webbyrå

Publicerad

1 november 2026

Lästid

7 min

Struktur och obligatoriska krav för en tillgänglighetsredogörelse enligt DOS-lagen.

Tillgänglighetsredogörelsen i korthet

Källa: DOS-lagen (13 §) & DIGG:s föreskrifter (MDFFS 2019:2)

MDFFS 2019:2

Styrande föreskrift från DIGG

Redogörelsen måste innehålla specifika rubriker, fastställda bedömningsgrader och länk till DIGG.

3 nivåer

Helt, delvis eller inte förenlig

De allra flesta webbplatser med kända restpunkter eller äldre PDF:er ska ange 'delvis förenlig'.

Meddelandefunktion

Lagkrav på terugkoppling

Besökaren måste enkelt kunna rapportera brister och begära ut undantagen information i tillgängligt format.

Löpande översyn

Ska hållas aktuell

Redogörelsen ska uppdateras vid större ändringar på sajten och ses över minst en gång per år.

När DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) inleder en granskning av en kommun eller ett kommunalt bolag börjar de alltid på samma ställe: tillgänglighetsredogörelsen.

En vanlig missuppfattning är att man blir fälld direkt om man erkänner att det finns brister på webbplatsen. I själva verket är det tvärtom. Syftet med redogörelsen är att ärligt redovisa hur sajten ligger till, vilka brister som finns kvar, när de ska åtgärdas och hur en besökare kan kontakta er om något inte fungerar.

Här får ni hela strukturen, de obligatoriska kraven enligt MDFFS 2019:2 och en tydlig bild av hur en godkänd meddelandefunktion ska se ut.

1. De 7 obligatoriska delarna i en tillgänglighetsredogörelse

Enligt DIGG:s föreskrifter får en offentlig aktör (eller ett kommunalt bolag som omfattas av DOS-lagen) inte utforma redogörelsen fritt. Följande sju byggstenar måste finnas med på sidan:

Del i redogörelsenVad som måste stå medVanlig fälla vid tillsyn
1. Ansvarig aktör & omfattningVilken organisation som står bakom webbplatsen och exakt vilken domän (och ev. e-tjänster) redogörelsen gäller.Man glömmer nämna externa bokningssystem, kundportaler eller underdomäner.
2. Hur tillgänglig är webbplatsen?En kort sammanfattning i toppen om huruvida det finns kända brister.Texten är skriven på teknisk engelska i stället för begriplig svenska.
3. Meddelandefunktion (Kontaktväg)Ett tillgängligt formulär, e-post och telefonnummer där besökaren kan anmäla brister eller begära ut undantagna dokument.Formuläret saknas, eller så är själva anmälningsformuläret otillgängligt med tangentbord.
4. Hänvisning till DIGG (Tillsyn)En tydlig länk till DIGG:s anmälningsfunktion om besökaren inte är nöjd med hur ni hanterar synpunkterna.Länken till DIGG saknas eller pekar på en gammal, bruten webbadress.
5. Teknisk information om efterlevnadExakt en av de tre fasta fraserna: helt förenlig, delvis förenlig eller inte förenlig med lagen.Man hittar på egna uttryck som ”i stort sett tillgänglig” i stället för lagens termer.
6. Innehåll som inte är tillgängligtKonkret punktlista över kända brister (t.ex. äldre PDF-filer, kontrastbrister eller kartor) och tidsplan för åtgärd.Man skriver ”Vi har inga kända brister” trots att sajten har 30 uppenbara fel i ett enkelt snabbtest.
7. Hur vi testat webbplatsen & datumMetod (självskattning eller extern granskning), datum för senaste bedömning och datum för senaste uppdatering.Datumet på sidan är tre år gammalt och visar att ingen har sett över sajten.

2. Kopieringsklar struktur & visuellt exempel på redogörelsesida

Så här bygger vi upp en tydlig, lättläst tillgänglighetsredogörelse med integrerat anmälningsformulär direkt på webbplatsen:

Komponentskiss · /tillganglighet/

Så strukturerar vi redogörelsen och meddelandefunktionen

Uppfyller MDFFS 2019:2

Vänster spalt · Redogörelse & status

Teknisk status: ”Den här webbplatsen är delvis förenlig med lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, på grund av de brister som beskrivs nedan.”
Kända brister & åtgärdsplan: Uppdelat efter (1) Dokument & PDF, (2) Kartor & ritningar samt (3) Externa system, med tydligt datum för när respektive punkt åtgärdas.
Tillsyn: Direktlänk till DIGG:s e-tjänst för anmälan om bristande tillgänglighet.
<div class="bg-[#F0F9FF] p-5 border border-[#BAE6FD]">
  <p class="text-xs font-extrabold uppercase tracking-wider text-[#00677D] mb-2">Höger spalt · Tillgänglig meddelandefunktion</p>
  <div class="space-y-3 text-xs sm:text-sm text-slate-800">
    <div class="bg-white p-3 border border-slate-200">
      <strong>Rapportera brist eller begär ut dokument:</strong> Semantiskt formulär där besökaren anger vilken sida/PDF det gäller och hur hen vill bli kontaktad.
    </div>
    <div class="bg-white p-3 border border-slate-200">
      <strong>Inbyggd bekräftelse (<code>role="status"</code>):</strong> När besökaren skickar formuläret visas ett tydligt ärendenummer och bekräftelse som läses upp direkt av skärmläsare.
    </div>
    <div class="bg-white p-3 border border-slate-200">
      <strong>Alternativa kontaktvägar:</strong> Klickbart telefonnummer och e-postadress för den som hellre ringer än fyller i formulär.
    </div>
  </div>
</div>

3. Varning för fällan ”Oskäligt betungande anpassning” (12 § DOS-lagen)

I 12 § DOS-lagen finns en undantagsregel om oskäligt betungande anpassning. Många som upptäcker att deras PDF-arkiv eller äldre sidmallar brister frestas att skriva en rad i tillgänglighetsredogörelsen om att det vore ”oskäligt betungande” att åtgärda felen.

Var mycket försiktiga med det. DIGG granskar varje sådant åberopande hårt, och i nästan samtliga tillsynsbeslut underkänns invändningen. Enligt lagen och förarbetena får ni aldrig räkna följande som skäl för undantag:

  • Att organisationen saknar tid, personal eller kunskap internt.
  • Att man inte tänkte på tillgänglighet när webbplatsen eller systemet upphandlades.
  • Att man har prioriterat andra IT-projekt i budgeten.

Undantaget är bara tänkt för extrema undantagsfall — exempelvis en gigantisk samling historiska specialdokument som nästan aldrig efterfrågas och där kostnaden för anpassning inte står i någon rimlig proportion till nyttan för personer med funktionsnedsättning. Även då måste ni i redogörelsen motivera bedömningen utförligt och erbjuda en väg för enskilda att begära ut innehållet vid behov.

Bättre väg i praktiken: Istället för att försöka hävda oskäligt betungande anpassning — beskriv bristen ärligt under rubriken Innehåll som inte är tillgängligt och ange en konkret tidsplan (exempelvis: ”Vi arbetar under hösten 2026 med att lyfta ut våra styrande PDF-dokument till sökbara webbsidor. Arbetet beräknas vara klart senast 2026-12-15.”). Och se sedan till att faktiskt genomföra arbetet.

4. Så hjälper vi er att få både redogörelsen och koden på plats

En tillgänglighetsredogörelse ska inte vara ett dåligt samvete längst ner i sidfoten. När vi hjälper en kommun, ett kommunalt bolag eller en organisation med tillgänglighetsanpassning gör vi tre saker i ett svep:

  1. Teknisk och manuell granskning: Vi går igenom er sajt med tangentbord, skärmläsare och kodanalys (se vår praktiska WCAG-checklista).
  2. Åtgärd av de verkliga felen: Vi rättar koden i sidmallarna och gör om era viktigaste PDF-dokument till sökbara webbsidor så att listan över brister blir så kort som möjligt.
  3. Färdig redogörelsesida & meddelandefunktion: Vi bygger och publicerar en komplett /tillganglighet/-sida enligt DIGG:s föreskrifter (MDFFS 2019:2) med ett tillgängligt anmälningsformulär.

Vill ni att vi tittar på er nuvarande tillgänglighetsredogörelse — eller saknar ni en helt? Hör av er till oss så hjälper vi er att få den på plats.

Källor

Vanliga frågor

Får vi skriva att webbplatsen är 'helt förenlig' om vi bara har några få PDF-filer som inte är taggade?
Nej. 'Helt förenlig' får bara användas om webbplatsen och samtliga dokument som omfattas av lagen uppfyller alla tillämpliga krav i EN 301 549 (WCAG 2.1 AA) utan ett enda undantag. Finns det minsta kända brist ska ni välja 'delvis förenlig' och lista bristerna öppet.
Kan vi hänvisa till 'oskäligt betungande anpassning' för att slippa bygga om vår gamla webbplats?
I praktiken nästan aldrig för grundläggande funktioner eller vanlig information. Både förarbetena till DOS-lagen och DIGG:s praxis är mycket restriktiva: tidsbrist, att man glömt kravställa vid upphandling eller normala utvecklingskostnader räknas inte som oskäligt betungande.
Var på webbplatsen ska länken till tillgänglighetsredogörelsen ligga?
Enligt DIGG:s föreskrifter ska redogörelsen publiceras i ett tillgängligt format (helst som en vanlig HTML-sida) och länkas tydligt från webbplatsens startsida — i praktiken allra bäst i sidfoten (footer) så att den nås från samtliga sidor på sajten.
Måste privata företag också ha en tillgänglighetsredogörelse?
För privata företag som omfattas av Tillgänglighetsdirektivet (Lag 2023:254) gäller krav på att tillhandahålla information om hur tjänsten uppfyller tillgänglighetskraven (ofta i allmänna villkor eller på en egen tillgänglighetssida). Det är inte exakt samma mall som i DOS-lagen, men upplägget nedan fungerar utmärkt som grund även för privat sektor.

Vill ni få hjälp att omsätta det här i praktiken?

Vi hjälper kommuner, kommunala bolag och företag i hela Sverige att bygga bort tillgänglighetsbrister i koden, ersätta tunga PDF-dokument med sökbara webbsidor och uppfylla kraven i DOS-lagen och WCAG 2.2 AA.